Socialstyrelsen kunskapsstöd för mödrahälsovården

Hem / Hälsa & Välmående / Socialstyrelsen kunskapsstöd för mödrahälsovården

socialstyrelsen kunskapsstöd för mödrahälsovården

Du kan till exempel använda riktlinjerna som underlag för att

  • fördela resurser efter behov, så att de gör största möjliga nytta
  • ändra ett arbetssätt eller en organisation
  • ta fram nationella, regionala och lokala vårdprogram, överenskommelser, vägledningsdokument eller verksamhetsplaner.

Dessutom ska riktlinjerna kunna vara ett underlag för de kunskapsstöd som tas fram av regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

Följande delar av riktlinjerna är mest relevanta för dig som beslutar om resurser:

Prioritera med hjälp av bästa tillgängliga kunskap

Socialstyrelsens rekommendationer bygger på forskning och erfarenhet hos yrkesverksamma – den bästa tillgängliga kunskapen.

Socialstyrelsen ger rekommendationer för att förbättra diagnostiken och förebygga oväntad död.

Plötslig oväntad död hos spädbarn

Amningsstrategi

Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Konsumentverket har tillsammans tagit fram en nationell amningsstrategi, för att främja och stödja amning effektivt.

Besök samlat stöd för patientsäkerhet

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Denna modell utgår i sin tur från den etiska plattformen i propositionen Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. Vad ska ett sånt besök eller möte innehålla?

Även för dig som möter patienter finns kompletterande stöd.

Stöd för beslutsfattare och chefer

Nationell plan för graviditet, förlossning och tiden efter

Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till nationell plan för vården vid graviditet, förlossning och tiden efter, på uppdrag av regeringen.

Din region bör ha mer specifika riktlinjer utifrån detta.

Varför?

Vård enligt basprogrammet minskar påtagligt riskerna för allvarliga sjukdomar och död. Denna vård kan betraktas som självklar att erbjuda – att inte göra det vore orimligt och oetiskt. Det finns också brister i de mottagande organisationerna för att implementera kunskap.

Programmet ska bestå av regelbundna hälsobesök med undersökningar och samtal med barn och unga om hur de mår, och olika former av stöd för föräldrar i att vara föräldrar. Enkelt uttryckt handlar det bland annat om att svara på frågorna: När behöver vi träffa barn och unga upp till 20 års ålder?

Planen ger en tydlig inriktning för vårdens utveckling och är ett stöd för ett strategiskt och systematiskt förändringsarbete i regionerna, bland annat för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Kunskapsstödet vänder sig till både beslutsfattare och hälso- och sjukvårdspersonal.

Vårdkedjan för barn som behöver neonatalvård och deras föräldrar – nationella rekommendationer till beslutsfattare och stöd till personal

Kunskapsstöd om plötslig oväntad död hos spädbarn

Omkring 45 spädbarn avlider plötsligt och oväntat varje år i Sverige.

Den handlar om att planera för kejsarsnitt i vissa fall: ”Gör en helhetsbedömning av viktiga riskfaktorer och av den gravidas situation, när den gravida önskar föda med kejsarsnitt utan klara medicinska indikationer.” Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsstöd om planerat kejsarsnitt.

Kunskapsstöd om intrauterin fosterdöd

I Socialstyrelsens kunskapsstöd om intrauterin fosterdöd beskrivs kunskapsläget för flera av de riskfaktorer som kan orsaka dödföddhet.

Vissa skillnader kan vara motiverade av regionala förutsättningar och resurser, men på andra områden skulle nationellt samlad vägledning behövas, utifrån bästa tillgängliga kunskap. Beslutsstödet innehåller rekommendationer om bedömning av enskilda personers arbetsförmåga. Vi ger rekommendationen FoU när det inte finns tillräcklig kunskap, men forskning pågår som kan ge ny kunskap.

  • Icke-göra: Insatser som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls.

    Många viktiga insatser vid graviditet, förlossning och tiden efter saknar tillräckligt forskningsstöd. Vi måste regelbundet träffa barn och unga för att följa upp hur de mår och fånga upp behov. På webbplatsen finns också en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och samordning på området.

    Vi har också statistik om amning baserad på barnhälsovårdens sammanställningar om journaluppgifter.

    Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda

    Statistik om amning

    Samordning av kunskapsprodukter

    Socialstyrelsen har undersökt hur olika mottagare i förlossningsvården tar emot ny kunskap och implementerar den.